A N C I

Efter en hel månad ifrån varandra , kom P äntligen hem på visit över helgen .
Så underbart att äntligen få träffa honom igen . Men tyvärr gick tiden på tok för snabbt och nu är han tillbaka nere i Lund .
Jag vet inte vad det är , men detta avsked var mycket tuffare än det vanligtvis brukar vara .
Jag kan helt enkelt inte sluta gråta . Tårarna bara kommer , titt som tätt , helt plötsligt . Jag orkar inte ens försöka hålla tillbaka dem längre .
Sjukt jobbigt ... Och nu dröjer det ett par månader till nästa gång vi ses igen .
Nej nu klarar jag inte av att tänka på detta längre så jag sätter punkt och lägger mig i sängen med en ask näsdukar för att tycka synd om mig själv .
Punkt .